Kolvätet i bensin

Bensin (av franska: benzine, en avledning av benzoe – se bensoeharts^[1]) är en blandning av flytande kolväten (framförallt alkaner) med 5 till 10 kolatomer. Den är en lättflyktig, lättantändlig och lättflytande vätska med kokpunkt mellan 30 och &#;°C för motorbensin. Bensin är det viktigaste bränslet för förbränningsmotorer.^[1]

Användning och ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Bensin används framförallt som motorbränsle, men också som lösningsmedel (i det fallet en högraffinerad bensin med mycket låg aromatisk halt^[1]). Den tillverkas vanligen från råolja, men det är möjligt att tillverka bensin från andra källor såsom naturgas, kol eller biomassa.

Framställning av bensin från råolja

[redigera | redigera wikitext]

• Fraktionerad destillation. Råolja upphettad till °C införes i en klockbottenkolonn som kan vara över 40 meter hög. Vid olika nivåer i kolonnen tar man ut bensin, fotogen, brännolja och återstod. Ofta användes en serie av fraktioneringskolonner, varvid man får 8 olika fraktioner – bensin, fotogen, diesel, lätt eldningsolja, smörjolja, paraffin, tung eldningsolja och asfalt.^[2] Den bensin som erhålles genom destillering av råolj

  •

  BENSIN

  Bensin är ett flytande drivmedel som framställs genom raffinering av råolja som pumpas upp ur berggrunden. Bensin används som fordonsbränsle i förbränningsmotorer och finns i Sverige i 95 respektive 98 oktan.

  Oktantalet är en siffra på bensinens förmåga att motstå temperatur och tryck utan att självantändas. I en förbränningsmotor blir oktantalet också ett mått på bensinens verkningsgrad. Kemiskt består bensin av kolväten, så kallade alkaner.

  Bensin som säljs i Sverige innehåller ett antal tillsatser för att motverka åldring (korrosion) av bensinen samt max 10 procent etanol i 95 oktanig bensin för att minska åtgången av råolja och utsläppen av fossil koldioxid. oktanig bensin innehåller max 5 % etanol.

  Klimatpåverkan: 88,5 g CO₂ekv/MJ eller g CO₂ekv/kWh

  För är det beräknade värdet utifrån ett livscykelperspektiv för bensin g CO₂ekv/kWh, för EU:s fossila referensdrivmedel (bensin/diesel) är värdet g CO₂ekv/kWh (1L bensin är ca 9kWh)

  Motortyp: Förbränningsmotor typ Ottomotor och Wankelmotor

  Klimatnytta: 6 %

  Förnybar andel: max 10 %

  HITTA TANKST&#;LLEN

  Tanka Grönt är en kostnadsfri app för att hitta tankställen för alla slags bränslen, inklusive

• 

•

Kolväte

Kolväten är kemiska föreningar bestående av enbart kol samt väte. Kolväten har ett ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan existera ogrenad, uppdelad i grenar eller ringformad. Kolväten existerar opolära ämnen – dem är svårlösliga i dricksvatten, särskilt dem större molekylerna, medan dem däremot löses väl inom fetter.

Olika typer från kolväten

[redigera | redigera wikitext]

Kolväten förekommer nära rumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och såsom fasta ämnen. Asfalt, vax och paraffin är modell på kolväten som förekommer i fast form nära rumstemperatur, mot exempel bensin är flytande medan metan och etan är gasformiga.

De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten. Kolväten som innehåller dubbelbindning alternativt trippelbindning, kallas omättade kolväten

I allmänhet delas kolvätena upp inom tre grupper:

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har enkel att brinna i atmosfär, används flera kolväten liksom bränsle. nära förbränning bildas koldioxid. dem lättaste kolvätena (till modell metan samt etan, vilka har enstaka respektive numeriskt värde kolatomer) existerar gasformiga oc