Sekundär skada
•
Svår traumatisk hjärnskada
Traumatisk hjärnskada drabbar globalt 69 miljoner människor årligen, där drygt tio procent utgörs av svår skallskada []. De utgör den tionde vanligaste orsaken till vård på intensivvårdsavdelning, och står för upp till två tredjedelar av traumarelaterade dödsfall []. De vanligaste orsakerna är trafikolyckor, fallolyckor, våldshandlingar och självmordsförsök [2, 6, 7].
Skademekanismen delas in i primära och sekundära skador. Primära skador uppstår i skadeögonblicket från direkta mekaniska skador på vävnad. De kan vara både fokala och diffusa. Omfattningen kan påverkas av primärpreventiva insatser (till exempel cykelhjälmar och bilbälten). Sekundära skador är följdskador som uppstår under det fortsatta förloppet, och utvecklingen av dessa påverkas av ett flertal faktorer [8]. De är vanliga och har en klar koppling till prognos. Kombinationen av flera sekundära faktorer ger större påverkan än enskilda faktorer [9, 10]. Sekundära skador kan påverkas genom handläggning, vilket kräver att den är optimal under hela vårdkedjan från skadeplats, via akutmottagning och vidare till neurointensivvårdsavdelning [11].
A: Airway/luftväg och halsrygg
Patienter som
•
Modern handläggning minimerar följder av traumatisk hjärnskada
Traumatiska hjärnskador orsakas av yttre våld mot huvudet. Vid traumat uppstår ofta en primär skada på hjärnvävnaden, som sedan kan förvärras av sekundära insulter, exempelvis ofri luftväg, lågt blodtryck och krampanfall. Den primära skadan kan inte repareras, men med adekvat primärt omhändertagande, snabb kirurgi och modern neurointensivvård kan den sekundära skadan minimeras. Traumatiska hjärnskador kan ha mycket dynamiska förlopp, varför upprepade radiologiska undersökningar samt bedömning av vakenhetsgrad och neurologiska bortfall krävs. Denna översikt berör handläggning av främst medelsvåra och svåra traumatiska hjärnskador.
Epidemiologi
Traumatiska hjärnskador är den ledande dödsorsaken bland unga vuxna i höginkomstländer. Incidensen av individer över 18 år som söker vård i Sverige på grund av traumatiska hjärnskador är ca 37 , varav 75 procent är män. Alkohol- och drogmissbruk samt kriminalitet är riskfaktorer, medan preventiva åtgärder såsom bilbälten, krockkuddar och hjälmar minskar risken. Ålderssammansättningen har successivt ändrats med en ökande andel äldre som drabbas av traumatiska hjärnskador till
•
Vad är enstaka hjärnskada?
Hjärnskada
De allra flesta (80 procent) hjärnskada är lindriga1 och merparten läker ut av sig själva2, dock en små del från de lindriga hjärnskadorna samt vid svårare hjärnskador är kapabel symtomen bli långvariga alternativt bestående .
Hjärnskador kan titta väldigt olika ut beroende av då i existensen man drabbas och fanns i hjärnan skadan sitter. Hur man påverkas existerar individuellt eftersom varje hjärnskada är unik.4 Utöver medicinsk vård och medicinsk behandling förmå man erhålla god hjälp av rehabilitering och för att hitta strategier.
Om hjärnskador
Hjärnskador kunna vara medfödda eller förvärvade.
- Medfödda hjärnskador är kapabel uppstå mot följd från förlossningspåverkan, ett mycket på grund av tidig födsel eller genetiska sjukdomar.7
- Förvärvade hjärnskada är hjärnskada som ej är medfödda eller äger uppstått beneath de inledande två levnadsåren, utan tillkommit senare inom livet. 4,6
Den här texten kommer handla om dem förvärvade hjärnskadorna.
Varje år drabbas cirka 70 svenskar från en förvärvad hjärnskada. dem allra flesta får lindriga skador, dock om kring 20 andel får måttliga till svåra hjärnskador. ett hjärnskada innebär ofta ett plötslig förändring av existensen, både till personen såsom drabbats