Bygga till torp

•

Hej.

Vi (jag min sambo och dotter) funderar nu på att bygga ut vårat hus som är ett äldre torp uppsatt där det står nu i början av talet. Torpet är på inga sätt orginal invändigt men det består idag av en centralt placerad mustock/vedeldad ugn. Denna i natursten uppmurade delen är ca 2,5x2,5 m och står centralt i huset. Huset har torpargrund, ytterpanel är trä (Under ytterpanelen sitter vindpapp och under den är det liggande plank)., eternittak med det gamla spåntaket under. Huset i övrigt är på ca 85m2, 1,5 plans hus. En nybyggd vägg/hall med gipsplattor (byggd i början på 90 talet) resten av huset har tretex ( ? stavas det så?) på väggarna. Vi eldar i en kamin och kompletterar detta med el-oljeelement i två rum där nere och på ovanvåningen.

Våran tanke är att få ett arkitektritat förslag på utbyggnad. Men behöver lite tips hjälp hur vi ska tänka med den nya delen.

Hur bygger vi bäst den nya grunddelen? Fortätter man med torpargrund eller gjuter en platta?

Värmen behövs ses över i den gamla delen samtidigt som den nya byggs.
Funkar det att sätta in ett vattenburet värmesystem med vattenmantlad kamin eller kaminer, + ev solpanel. Det känns (på vintern iaf) som den gamla delen

•

LLisaMarie Eriksson skrev:
Hej alla! Jag är ny medlem här så jag hoppas jag ställer mina frågor här på rätt sätt.

Jag och maken har två boenden, en lägenhet i stan och ett gammalt torp utanför stan. Torpet är troligen tal eller äldre. Det är helt moderniserat av tidigare ägare och har åretruntstandard. Vi bor där sommarhalvåret och hade tänkt fortsätta men nu har våra förutsättningar ändrats genom att vi fått barn och vi behöver ett större boende. Torpet är 60 kvm med ett rymligt kök och vardagsrum men bara ett pyttelitet sovrum. Vi funderar nu på om vi ska försöka bygga ut torpet och flytta dit permanent.

Haken är att ingen av oss har tid, kunskap eller ork att göra någon utbyggnad eller ens något förberedande arbete själva. Vid en eventuellt gnuggande måste vi alltså leja folk till precis allt. För något år sedanmodell vi in en offert på utbyggnad/ombyggnad av farstukvisten och fick då en offert på kr. Snickaren som gav offerten gav bra intryck och vi fick honom rekommenderad av en byggnadsvårdsförening. Han verkar väldigt kompetent och kunnig och levde upp till våra önskemål gällande ett bygga tidsenligt och med kvalitet. Hans beräkningar gällde då en helt ny farst

•
Konsten att bygga till
Fritidshus vilket ska bli åretruntbostäder måste ofta byggas till. ett åtgärd liksom väcker enstaka rad frågor: Vad bör tillbyggnaden användas till? Hur kommer den att uppfattas i omgivningen? Vilka behov ska den fylla idag och inom framtiden? Henrik Ranby söker svar liksom håller inom längden.
Att bygga till existerar en svår konst. för att bygga mot ett bostad med kulturhistoriska värden existerar än svårare. Jag bör här ta upp några grundläggande aspekter på ämnet.
En stor sektion av detta byggda kulturarvet består från tillbyggen. detta gäller vasaslott liksom hembygdsgårdar, medeltidskyrkor samt järnvägsstationer. på grund av de sistnämnda utvecklade SJ:s arkitektkontor beneath Folke Zettervalls ledning – närmast en mästerskap inom tillbyggnadskonst. enstaka tillbyggnad förmå alltså både göra ett byggnad formmässigt intressant samt bidra mot att den kan fungera i detta långa loppet. I bästa fall blir tillbyggnaden efterhand en sektion av ett byggnads kulturhistoriska värde, något som berättar om tidens och historiens gång.
Många byggnadsvårdare har samtidigt antagligen noterat riktigt dåliga villa- samt fritidshustillbyggnader: märkliga lådor vid gavlar, klumpiga takkupor alternativt överstora uterum. Varför blir det sålunda här?