Trikiner i svenskt kött
•
Trikinos (trikinellos) existerar en zoonos som förekommer hos framför allt däggdjur i stora delar från världen. Infektionen orsakas från larver (trikiner) från rundmaskar. Internationellt finns åtta trikinarter. Trichinella spiralis dominerar internationellt och förekommer i land tillsammans tillsammans tre andra arter. fullvuxna personer maskar existerar två mot fyra mm långa. nära intag från larvinfesterat animalisk föda frisätts trikinerna i mag-tarm-kanalen där dem utvecklas mot vuxna maskar. De inom sin tur producerar nya trikiner såsom sprids hematogent till tvärstrimmig muskulatur samt där bildar cystor. Cystor och trikiner kan överleva i flera år.
Inkubationstiden existerar veckor samt är beroende av infektionsdos liksom värdens immunstatus samt trikinart.
Epidemiologi
Human trikinos förekommer inom hela världen och förmå därför importeras av turister eller migranter. Trikinos existerar numera ovanlig i Europa och förekommer främst inom Bulgarien samt Rumänien. dem flesta eruption är orsakade av griskött, men vildsvinskött förekommer även. Sällsynt ses smitta ifrån europeiskt hästkött. Förekomst från trikiner hos svenska tamsvin har ej påvisats sedan Däremot äger enstaka fall påvisats hos vildsvin beneath senare tid. Trikiner är kapabel även finnas hos andra vi
•
Trikiner hos vildsvin och andra svenska djur
Vad är trikiner?
Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera flera olika arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. Infektion uppstår genom att ett djur äter kött som innehåller levande trikinlarver (cirka 1 millimeter långa och ligger ofta hoprullade). Larverna frigörs sedan i mag- tarmkanalen och utvecklas på några dagar till vuxna maskar som är millimeter långa. Under flera veckor föder honorna dagligen tals larver som via lymfan och blodet kommer ut i kroppens alla vävnader.
Endast de larver som kommer in i muskeltrådar (utom hjärtmuskeln) kan utvecklas vidare. I muskelvävnaden bildas oftast en kapsel runt larven och larverna kan leva i muskelvävnaden i årtionden. Även sedan värddjuret dött kan trikinlarver förbli levande tills köttet börjar lösas upp av förruttnelsen. Idag känner vi till åtta trikinarter internationellt och i Sverige har hittills fyra av dessa arter identifierats – Trichinella britovi, Trichinella nativa, Trichinella pseudospiralis och Trichinella spiralis.
Säkert kött – en film om vildsvinsjakt och faran med trikiner
Följ med på en jakt från skog till bord och lär dig testa
•
Om trikiner
Trikiner är små rundmaskar som kan bli upp till 4mm långa och som lever i muskulaturen på djur. De djur som oftast drabbas är främst de som bökar i jorden och alltså är denna parasit vanlig hos till exempel vildsvin, även om tamgrisar också kan få i sig maskarna via fodret om detta förorenats av ett dött, smittat djur. Parasiten är även vanligt förekommande hos hästar och björnar.
Det finns fyra typer av släktet trikiner i Sverige, och den absolut vanligaste är trichinella spiralis. Denna ger också upphov till sjukdomen trikinos. Det gör även trichinella britovi, som är vanligt i viltkött, medan trichinella nativa även överlever djupfrysning och återfinns hos både däggdjur och fåglar. Trichinella pseudospiralis uppkommer främst hos fåglar och formar inte kapslar i de drabbade musklerna, vilket gjorde infektionen svår att upptäcka med äldre typer av tester. Dessa tester är inte längre tillåtna.
Infektion uppstår när djur äter kött som innehåller inkapslade larver av trikiner. När larverna når tarmkanalen på det drabbade djuret utvecklas de till maskar inom ett par dagar och honorna bland dessa kan sedan producera mellan till nya larver per dag. De