Fåglar lappland
•
Per Olof swanberg hade flera resor mot Lappland, var han tillsammans med Kai Currie Lindahl, Sven Frille Fredriksson ifrån Trestena samt Holger Johansson Skara gjorde månadslånga resor till Lainio älven inom Torne Lappmark, Laisälven samt Sveipa inom Pite Lappmark. Han sammanfattade sina erfarenheter i föremål eller textstycken som oss delger nedan och sedan om flyttfåglar i Fjällen. Men botanisera gärna ifrån menyraden ovan för för att finna dem nämnda platserna.
Till kännedom ifall vissa fåglar i Lappland
P O swanberg gjorde flera studieresor mot Norrland samt bland deltagarna noterar jag Carl Adolfh Blume (med vilken han hade enstaka omfattande korrespondens) Kai Curry Lindahl (med en grundlig bevarad korrespondens) Sven Fredriksson (Frille ifrån Trestena) samt Gunnar Nordqvist. Erik Rosenberg finns tillsammans som controler. Holger Johansson i Skara har varit med samt tagit flera bilder samt svarat till grafiken nära de flesta av Swanbergs artiklar.
Nu förmå vi börja berätta angående beskrivning från några från Lapplands fåglar.
Corvus corone cornix,
Snösiska Carduelis hornemanni exilipes,
Emberiza rustica,
Anthus trivialis, A. cervinus,
Motacilla flava thunbergi.
Muscicapa striata,
Musc
•
Överträffande resultat av fågelinventering i Lappland
Under sommaren startade WWF inventering av fåglar i det vidsträckta myrområdet vid renbetesmarken Tavvavuoma. Området ligger i allra nordligaste Lappland och är hem för många människor, djur och växter. Inventeringen av fåglarna överträffade alla förväntningar och området visade sig ha samma höga kvaliteter som fanns där för 50 år sedan. Där finns dubbelt så många arter och individer som vid andra norrländska myrar. Den senaste inventeringen i området gjordes på talet och bakgrunden till projektet är att många arktiska vadfåglar minskar i antal.
Under försommaren påträffades till exempel dvärgbeckasin (som nattetid låter som en galopperande häst), enkelbeckasin, dubbelbeckasin, ljungpipare, brushane, svartsnäppa, mosnäppa, kärrsnäppa, myrsnäppa, myrspov, småspov och tundrasädgås. På de otaliga småsjöarna låg änder, och överallt sjöng lappsparv, blåhake och gulärla. Från skyn vaktade kungsörn, havsörn, blå och brun kärrhök. Även fjällvråk och jaktfalk dök upp.
Till rapportenTill Projektsidan
•
I Pite Lappmark i fjällvärlden väster om Arjeplog, två mil från norska gränsen och tre mil sydöst om de hundrafemtioåriga ruinerna efter Nasa silvergruva ligger fågelskyddsområdet Svaipa. Namnet har givits efter det fjäll, som topografiskt bildar en tyngdpunkt i området.
Fridlysningen av fågelfaunan tillkom på initiativ av professor Einar Lönnberg , och den tid, som gått sedan dess, har i hög grad bekräftat, hur berättigad åtgärden var. Arealen, cirka kvadratkilometer, representerar i god fördelning högst olika biotoper, från den lägre, något barrträdinblandade björkskogen meter över havet vid Laisälven till kalfjällstopparna Svaipa och Kirjastjåkko, som enligt generalstabskartan skall mäta respektive meter i höjd.
I stora drag kan gränsen sägas vara: i norr Laisälven, i söder länsgränsen mot Västerbottens län, i öster Badasjokk och en linje från dennas tvärkrök söderut till Laddekärtje, i väster en linje söder - norr genom Fällabonas topp tre kilometer väster om Bosjusjaure.
Laisdalen i norr med Sveipas fågelskyddsområde med sina många sjöar och högslätten öster om Räker till höger.
Laisdalen är känd för sin rika och vackra natur, och den del av dess björkskog, som till