Strömbacka bruk historia
•
Strömbacka smedja
Strömbacka smedja
Byggnadsminnesmärkt bruksmiljö i Strömbacka
Strömbacka smedja är en tidigare bruksmiljö i Strömbacka norr om Bjuråker i Hälsingland. Industrin fick bruksprivilegier och öppnade verksamheten Man bedrev smidesverksamhet enligt olika metoder och ägnade sig åt vallonsmide fram till , vilket anses göra Strömbacka smedja till den sista smedjan i historien att överge vallonsmidet.[1] Smedjan är ett byggnadsminne sedan [2]
Historia
Strömbacka bruk beviljades privilegier år och öppnade verksamheten elva år senare efter att den första stångjärnshammaren färdigställts. Under talet expanderade produktionen med ständigt ökande smidesrättigheter. Vid århundradets slut stod bestod bruket av tre hammarsmedjor som ägnade sig åt tysksmide och producerade totalt skeppund per år.[1]
År köptes bruket av Per Adolf Tamm som införde vallonsmide vid den övre hammaren. Företaget införlivades i nybildade Iggesunds bruk. Verksamheten vid bruket nådde sin kulmen under talet då man sysselsatte omkring personer. Produktionen var då organiserad så att lancashiresmide bedrevs vid den nedre hammaren, franche-comté vid mellanhammaren och vallonsmide vid den
•
Strömbacka smedja
Strömbacka smedja
Strömbacka smedja är en tidigare bruksmiljö i Strömbacka norr om Bjuråker i Hälsingland. Industrin fick bruksprivilegier och öppnade verksamheten Man bedrev smidesverksamhet enligt olika metoder och ägnade sig åt vallonsmide fram till , vilket anses göra Strömbacka smedja till den sista smedjan i historien att överge vallonsmidet.[1] Smedjan är ett byggnadsminne sedan [2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Strömbacka bruk beviljades privilegier år och öppnade verksamheten elva år senare efter att den första stångjärnshammaren färdigställts. Under talet expanderade produktionen med ständigt ökande smidesrättigheter. Vid århundradets slut stod bestod bruket av tre hammarsmedjor som ägnade sig åt tysksmide och producerade totalt skeppund per år.[1]
År köptes bruket av Per Adolf Tamm som införde vallonsmide vid den övre hammaren. Företaget införlivades i nybildade Iggesunds bruk. Verksamheten vid bruket nådde sin kulmen under talet då man sysselsatte omkring personer. Produktionen var då organiserad så att lancashiresmide bedrevs vid den nedre hammaren, franche-comté vid
•
HÄR KAN ni LÄSA LITEGRANN OM SMEDERNA OCH SMEDJORNA SAMT SMIDET PÅ STRÖMBACKA.
SIDAN UPPDATERAS ALLTEFTERSOM samt HAR ni VÄGARNA FÖRBI SOMMARTID därför TA DIG GÄRNA period ATT BESÖKA SMEDJAN samt UTSTÄLLNINGEN vid LABBIT angående LIVET samt ARBETET ifrån TALET mot TALET.
FINNS ÄVEN VIDEOFILMER DÄR MAN KAN TITTA PÅ till ATT titta OCH lyssna OM ARBETET .
mot Hälsinglands bruk kom malmen på skutor från Roslagen och de
färdiga järnvarorna skickades åter, ofta till export, mot Gävle eller
Stockholm.
HÄR kunna DU studera OM HUR ALLT BÖRJDE BLA.
Askultanten och kanslisten i Bergskollegium Daniel Ahlbom () fick privilegium på grund av en masugn och 3 hamrar inom Över samt ytterån samt Rågärdsån inom Bjuråker.
Hammaren vid överån byggdes inledningsvis och fick heta Hedvigsfors. Den andra hammaren placerades vid Rågärdsån och fick heta Strömbacka efter Ahlboms svärfar rådman Peter Strömbäck i Gävle som senare blev ägare till Strömbacka och hälften av masugnen som hörde till Hedvigsfors.
De inledande smederna fanns Mats Andersson malmgren vilket kom ifrån Malingsbo bruk i Dalarna och Per halvarsson vilket flyttade ovan från Hedvigsfors.
År såldes Strömbacka mot assesorn, senare landshövdingen Per Abraham Örnsköld som