Ablation för äldre
•
Kateterablation av förmaksflimmer – då antiarytmika inte hjälper
Våra metoder för behandlig av förmaksflimmer är otillräckliga. Antiarytmika har måttlig symtomlindrande effekt vid förmaksflimmer, och de är behäftade med en rad biverkningar. Först nyligen har man med ett antiarytmiskt medel (dronedaron) kunnat påvisa en viss positiv prognostisk effekt, med minskad kardiovaskulär dödlighet i den behandlade gruppen [1]. (Sänkningen av total dödlighet i den behandlade gruppen var däremot inte signifikant; rimligen beror detta på att studien var otillräckligt dimensionerad för denna fråga.)
En kateterbaserad metod för behandling av förmaksflimmer är därför ett efterfrågat komplement till terapiarsenalen.
Denna artikel grundas på ett föredrag av författaren vid symposiet »State of the heart« i Uppsala i februari Värderingarna som framförs är författarens egna och inte nödvändigtvis representativa för ablationsregistrets styrgrupp.
Flera fokus i förmaket intressanta för ablation
Flimmerablation riktar sig mot strukturer i vänster förmak. Målet – substratet bakom arytmin – är mer komplicerat än de substrat för supraventrikulära takykardier som framgångsrikt abladeras sedan många
•
Målet med behandlingen är övervakning av hjärtfrekvens samt återupprättande av sinusrytm. Detta avhandlas i nästa stycken:
Frekvenskontroll
Konvertering mot sinusrytm
Recividprofylax
Profylax mot tromboembolism
Icke-farmakologisk behandling
Prognosen för spontant omslag mot sinusrytm nära akut/paroxysmalt FF är minimalt 50 % inom timmar från debut/sjukhuskontakt. En period av övervakning och frekvenskontroll kan många väl försvaras hos hemodynamiskt opåverkade patienter. Sannolikheten till spontant omslag avtar tillsammans med ökande duration av arytmin. Vid förmaksfladder är sannolikheten för spontan konvertering mindre.
1. Frekvenskontroll
Betablockad, kalciumkanalblockad och digoxin har ingen dokumenterad konsekvens avseende omslag till sinusrytm, men existerar effektiva till kontroll från hjärtfrekvens.
Exempelvis metoprolol mg per dag alternativt Verapamil mg x 3. Digoxin inom dos mg x 1 kan ges som tillägg. Beakta dock att detta finns enstaka interaktion mellan kalciumkanalblockerare samt digoxin. Undvik höga doser av digoxin.
En vilopuls omkring bpm och enstaka arbetspuls omkring bpm kunna vara en riktmärke.
2. Konvertering till sinusrytm
Ca 60% från patienter likt söker akut p g a nydebuterat förma
•
När ska ablationsbehandling för förmaksflimmer övervägas?
Bedömningen av vem som ska erbjudas ablationsbehandling för förmaksflimmer är en uppgift för specialister. Det vill säga att bedömningen ska göras i samarbete mellan dig och en läkare som är specialiserad på hjärtsjukdomar (en kardiolog).
Vi har inga belägg för att ablationsbehandling – eller annan behandling för förmaksflimmer, bortsett från blodförtunnande medicin – förlänger ditt liv. Ställningstagandet till behovet av blodförtunnande medicin är absolut viktigt för att minska risken för blodproppskomplikationer så mycket som möjligt. Utöver detta är det först och främst hur plågad du är av ditt förmaksflimmer, som ska bestämma behandlingsformen. Och – om du får medicinsk behandling för ditt förmaksflimmer – om du har så plågsamma biverkningar av medicinen, att det motiverar ett byte av behandling.
Däremot har det nyligen kommit resultat från en stor europeisk studie som har visat att personer med förmaksflimmer som har inträffat under det senaste året har lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och lägre risk för blodproppar i hjärnan. (&#;Stroke). &#;), om den behandlas för att återställa normal hjärtrytm. Oavs