Kan man lära av historien
•
Historisk förståelse
Beställ en tryckt forskningssammanställning kostnadsfritt längst ner på denna sida.
Syftet med denna systematiska översikt är att visa på möjligheter för lärare på högstadiet och i gymnasieskolan att stödja elevers utveckling av historisk förståelse, och att ge exempel på hur man kan hantera de utmaningar som finns.
Översikten svarar på frågeställningen:
- Hur kan elevers historiska förståelse utvecklas i samspel med lärare i konkreta undervisningssituationer?
Historisk förståelse handlar inte primärt om innehållet i historiska kunskaper – så kallade referenskunskaper om händelser, personer och förändringsprocesser – utan om en förmåga att förhålla sig till och analysera sådana kunskaper.
Metoder och arbetssätt som kan främja historisk förståelse
Studierna i översikten innehåller klassrumsobservationer av undervisningssituationer där samspelet mellan lärare och elever är centralt. I översikten lyfter vi fram resultat som visar på interaktionens betydelse för elevers lärande av historisk förståelse. Vi tar upp utmaningar som kan uppstå i undervisningen, och visar på möjligheter för lärare att hantera dessa utmaningar, i syfte att utveckl
•
Den stora frågan: Kan man lära från historien?
Idéhistorikern Sven-Eric Liedman, Ann Ighe, läkare i finansiell historia samt Lotta Lundgren, programledare samt författare, besvarar Den stora frågan: kunna man lära av historien?
Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs Universitet
Visst känner oss igen oss i historien – oss som ägnat det förflutna tillräcklig uppmärksamhet. Trump-figurer besitter det funnits gott angående. Redan inom antiken existerar hans likar väl beskrivna, som antikvetaren Ida Östenberg nyligen påpekade. De kallas demagoger samt dyker upp när demokratin hamnar inom dödläge. Skrävlande, lögnaktiga samt i grunden rätt löjliga lyckades dem med den märkliga bedriften att vinna folks bifall; och sen sitter oss där samtliga med Svartepetter (som inom detta fall är enstaka osannolikt blond åring).
Ja, figurerna kommer åter med smärre variationer. dock förloppen?
Vi kunna inte lära av historien eftersom den ständigt skapar nytt, säger Hegel. dock Hegel säger också för att historien upprepar sig. Marx anmärker för att Hegel glömde påpeka för att den inledande gången gestaltar sig liksom tragedi, andra som fars. Då tänker han vid Napoleon III, den franske kejsaren (och demagogen) liksom
•
Lika viktigt som att fundera över vad historia är, är det att fundera över varför man egentligen ska läsa historia. Kan det användas till något? Är det bra för något? Här är några försök till svar på de frågorna:
1) Historia hjälper oss att förstå nutiden
Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser i det förflutna. Våra samhällen har byggts upp av människor som nu är döda. Om vi vill förstå varför vår värld ser ut och fungerar som den gör, behöver vi studera dess historia. Om det finns förhållanden i vår värld som vi vill förändra, är det första steget att förstå varför världen ser ut som den gör. Kunskap i historia kan också hjälpa oss genom att visa andra möjligheter än den väg som våra samhällen tagit.
2) Historia kan hjälpa oss att reflektera över framtiden
Kan man lära av historien så att man fattar bättre beslut om framtiden? En del ifrågasätter det. Historiefilosofen Hegel lär ha sagt att ”det enda vi kan lära av historien är att ingen lär sig av historien”. Han var alltså tveksam till detta. Men en annan filosof, George Santayana, har påpekat att ”de som inte minns sitt förflutna är dömda att återuppleva det”. Det svåra är a