Ställt utom varje rimligt tvivel
•
Kvalitetssäkring av bevisprövningen i brottmål
Av justitiekansler GÖRAN LAMBERTZ
Bevisprövningen i brottmål inrymmer betydande rättssäkerhetsproblem. Det beror bland annat på att det är oklart vad ”ställt utom rimligt tvivel” egentligen innebär i det enskilda fallet. En del domare fäster alltför stor vikt vid den egna övertygelsen och många anlitar hjälpregler som i praktiken sänker beviskravet. Granskningen av bevisutsagor är i vissa fall otillräcklig, bland annat för att det tar emot att ifrågasätta vittnens eller målsägandes hederlighet. Detta är åsikter som framförs i denna artikel.
Författaren menar att bevisprövningen behöver kvalitetssäkras.
1 Inledning
1. Viktig men förbisedd fråga En av de vanligaste och viktigaste frågorna i brottmål är om det är bevisat att den tilltalade har begått brottet. För att domstolen ska kunna fälla ska det vara ”ställt utom rimligt tvivel” att åklagarens gärningspåstående stämmer. Så långt är det klart. Men frågan vad detta beviskrav egentligen innebär diskuteras sällan i domstolarna. I rättsvetenskapen finns en ganska omfattande diskussion, men till skillnad från de flesta andra rättsvetenskapliga analyser har d
•
Tolkningen av beviskravet ”ställt utom rimligt tvivel”
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beviskravet ställt utom rimligt tvivel och tillkännager detta för regeringen.
Det förekommer alltför ofta att åtalade blir friade efter att ha berättat om mycket osannolika händelseförlopp som inte har kunnat ställas utanför rimligt tvivel. Ett par exempel är familjehemsfadern som friades när han förklarade att orsaken till att hans sädesvätska hittades i den placerade flickans underliv var att hon hade torkat sig med papper som han hade använt, och mannen som friades från vapenbrott efter att ha viftat med en kalasjnikov, som han påstod sig ha hittat på gatan.
Exemplen som skulle kunna radas upp är åtskilliga. Svenska domstolar tolkar allt oftare utom rimligt tvivel som utom varje tvivel. Denna utvidgade tolkning kan rimligen inte ha varit lagstiftarens intention. Konsekvensen blir att många grova brottslingar går fria. Förutom att de inte får sitt rättmätiga straff, och brottsoffren inte får den upprättelse som en fällande dom innebär, finns en påtaglig risk att nya brott begås och att nya offer drabbas. Och inte minst leder det till att tilltron
•
Vad innebär utom rimligt tvivel?
Hej,
Tack på grund av att ni vänder dig till Lawline med din fråga!
Bevisbördan ligger på åklagaren i en brottmål. Detta innebär för att åklagaren bör kunna visa att den tilltalade besitter handlat inom enlighet tillsammans med den redogörelse av brottet som åklagaren gör gällande.För att den tilltalade bör kunna dömas behöver bevisningen innebära för att det existerar ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig ansvarig till detta beskrivna brottet. Man förmå kort sagt säga för att utom rimligt tvivel existerar ett beviskrav i brottmål.
Detta innebär därmed att enstaka person är kapabel komma för att dömas till ett förbrytelse, även ifall det förekommer vissa små frågetecken inom utredningen. Dock behöver åklagarens bevisning artikel så entydig att detta inte finns några rimliga alternativ mot vad vilket hänt. detta innebär ej att den tilltalade förmå hitta vid en saga och vid så sätt undkomma dom, utan fokus måste läggas på för att det bör vara fråga om rimligt tvivel. enstaka osannolik historia ska därför inte tas i beaktning. Detta, eftersom det ej innebär rimliga tvivel. vad som skulle räknas likt en rimlig berättelse finns det ingen exakt gräns på, utan det beror på enskilda fall samt omständigheter. Därför krävs detta int