Hjärn och ryggmärgsvätska
•
Cerebrospinalvätska (hjärn-ryggmärgsvätska[1], CSV[2] eller CSF[3]), likvor (från latinetsliquor cerebrospinalis), eller ryggmärgsvätska är ett färglös vätska som fyller år hjärnans ventriklar och flödar runt inom och kring[4] hjärnan samt ryggmärgen mellan hinnorna trogen kvinna mater samt spindelvävshinnan. Ryggmärgsvätskan innehåller 99 % av vätska och 1 % av salter främst natriumklorid. Dessutom finns mycket små mängder sötningsmedel, protein samt vita blodkroppar[1].
Ryggmärgsvätskan äger flera funktioner. Den agerar stötdämpande samt skyddar hjärnan vid mekaniskt trauma, den bidrar mot kylning från hjärnan, transporterar näringsämnen mot hjärnceller likt ligger nära ventriklarna samt avlägsnar slaggprodukter.
En vuxen människa har normalt cirka ml cerebrospinalvätska inom centrala nervsystemet. Omkring ett halvliter bildas per dygn, vilket innebär att cerebrospinalväskan ersätts tre till fyra gånger per dygn. Den bildas inom de blodkärlsrika plexus choroideus i ventriklarnas väggar, från specialiserade ependymceller, och återupptas i blodet via blodkärlsrika bildningar, Pacchionis granulationer, inom venerna vid hjärnans ovansida[1].
Vattenskalle (hydrocephalus) existerar ett
•
Cerebrospinalvätska
Cerebrospinalvätska (hjärn-ryggmärgsvätska[1], CSV[2] eller CSF[3]), likvor (från latinetsliquor cerebrospinalis), eller ryggmärgsvätska är en färglös vätska som fyller hjärnans ventriklar och flödar runt i och kring[4] hjärnan och ryggmärgen mellan hinnorna pia mater och spindelvävshinnan. Ryggmärgsvätskan innehåller 99&#;% av vatten och 1&#;% av salter främst natriumklorid. Dessutom finns mycket små mängder socker, protein och vita blodkroppar[1].
Ryggmärgsvätskan har flera funktioner. Den agerar stötdämpande och skyddar hjärnan vid mekaniskt trauma, den bidrar till kylning av hjärnan, transporterar näringsämnen till hjärnceller som ligger nära ventriklarna samt avlägsnar slaggprodukter.
En vuxen människa har normalt cirka ml cerebrospinalvätska i centrala nervsystemet. Omkring en halvliter bildas per dygn, vilket innebär att cerebrospinalväskan ersätts tre till fyra gånger per dygn. Den bildas i de blodkärlsrika plexus choroideus i ventriklarnas väggar, av specialiserade ependymceller, och återupptas i blodet via blodkärlsrika bildningar, Pacchionis granulationer, i venerna på hjärnans ovansida[1].
Vattenskalle (hyd
•
Hjärnans delar
Hjärnan utveckling under åren
Under en hel livstid så hinner hjärnan ändras en hel del, liksom den övriga kroppen gör. Nervceller kan försvinna och kopplingarna mellan dem kan försvagas, vilket gör att man ofta får sämre minne när man blir äldre.
Hjärnans funktion är dock oerhört komplex och man brukar säga att den är plastisk, vilket innebär att den anpassar sig efter hur man använder den. Detta är en viktig egenskap om man till exempel skulle råka ut för en hjärnskada, då träning kan hjälpa till att återställa vissa skador, beroende på hur omfattande de är. Plasticiteten bidrar också till att förebygga skador och sjukdomar i hjärnan. Tack vare denna funktion kan man forma sin hjärna nästan hur man vill. Att skylla på att man har dåligt minne sedan födseln är alltså ingen ursäkt, för detta är något som går att öva upp! Bra minne är inget man bara har, även om det givetvis finns undantag, utan något som de allra flesta kan få genom att träna sin hjärna på rätt sätt. Allt handlar om att få hjärnan att förstå vilka saker som är värda att lägga på minnet, som till exempel namn eller platser.