Hur olika jordarter påverkar
•
Sveriges jordar
Faktablad
Vad består jordarna i Sverige av? Vad är skillnaden på jordart och jordmån? Detta faktablad dyker ner i jordens sammansättning och hur människans aktiviteter påverkar hur jorden mår.
Publicerad 30 sep, • 6 min att läsa
Sveriges jordarter
Jordarna i Sverige bildades under eller efter senaste istiden som inleddes för år sedan. För 20 år sedan blev klimatet mildare och den sista isen var borta från Sveriges yta för 8 år sedan. Inlandsisen var tjock och tung och malde våra bergarter så pass mycket att det bildades stenar i olika storlekar. Det är dessa stenar som bygger upp våra jordar, och de kallas för markpartiklar.
Dessa förflyttades stora sträckor med de smältande ismassorna och avlagrades på olika platser i landskapet vilket gav upphov till dagens jordar. De jordar som isen lämnade efter sig brukar delas in i olika grupper beroende på hur stora partiklar de innehåller.
Grupperna kallas för jordarter. Det är den eller de partikelstorlekar som är vanligast i jorden som avgör jordarten, även om de flesta jordarna innehåller partiklar av flera olika storlekar. I Sverige är de vanligaste jordarterna lera, silt, sand, och m
•
Jordarter
Kornstorleken bestämmer jordartens namn
Mineraljordarnas sammansättning varierar och man delar in dem i jordarter efter kornstorleksfördelning. Vanligen består en jordart av flera kornfraktioner (ler, silt, sand, grus, sten eller block). I exempelvis jordarten "siltig sand" dominerar sandfraktionen och silt är näst största fraktion. Man delar även in mineraljord efter konsistens (plasticitet) och tjälfarlighet m.m.
Jordens förmåga att släppa igenom, suga upp eller hålla kvar vatten beror i första hand på kornens storlek och hur tätt de är packade. Generellt kan man säga att ju mindre korn desto sämre vattengenomsläpplighet (permeabilitet).
Lera
Leror har (bortsett från moränleror) avsatts som sediment på botten av hav eller insjöar. Det är en jordart som innehåller mer än 40 viktprocent finjord* och där minst 40 procent av finjorden utgörs av lerpartiklar. Eftersom lerpartiklarna är mindre än 0, mm i diameter kan de inte urskiljas med blotta ögat och knappt ens med ett vanligt mikroskop. Jorden ser därför ut som en homogen massa och i omrört tillstånd som en jämn smet.
I naturfuktigt tillstånd har leran ofta en plastisk konsistens. Efter att ha fått torka lite ka
•
Jordart
Jordart är en begrepp vilket används då man önskar uttrycka jordens innehåll från sönderdelat fjäll, exempelvis morän, lera, kvarlevor av organismer exempelvis torv, dy alternativt kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja.
Jordarter tillsammans stor mängd sönderdelat kulle indelas efter kornstorlek inom olika klasser.
Klassificering i enlighet med kornstorlek (kornfraktioner)
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]Korngruppsskala, kornstorlek i enlighet med SGF (reviderat )
- block (mer än mm) ( mm fram till )
- sten (60— mm)
- grus (2—60 mm)
- grovgrus (20—60 mm)
- mellangrus (6—20 mm)
- fingrus (2—6 mm)
- sand (0,06—2 mm)
- grovsand (0,6—2 mm)
- mellansand (0,2—0,6 mm)
- finsand (0,06—0,2 mm)
- silt (0,—0,06 mm)
- grovsilt (0,02—0,06 mm)
- mellansilt (0,—0,02 mm)
- finsilt (0,—0, mm)
- ler (mindre än 0, mm)
I äldre beteckningssystem, tidigare använt nära SGU, gäller följande gränser
- block (mer än mm)
- sten (20— mm)
- grus (2—20 mm)
- sand (0,2—2 mm)
- mo (0,02—0,2 mm)
- mjäla (0,—0,02 mm)
- ler (mindre än 0, mm)
- finler (mindre än 0, mm)
I andra länder används nästa system
[redigera | redigera wikitext]| namn | ISSS | USDA |
|---|---|---|
| gravel | >2 | >2 |
| very co
|